Det är läskigt hur man kan vara så ensam när man är omringad av tusentals personer...
Paniken och rädslan som uppstår när tryggheten rusar ifrån än...
Skratt och gråt...
Tårarna rinner ner för barnets kinder...
Och man känner hur världen blir allt större...
Jag tyckker inte om att vara ensam
För då har jag ingen att krama... <3 p="p">
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar