Örnen svävar över bergen så kalla.
Han väntar på den dan han ska falla.
Luften är kall och fukten kyler ner han guld färgade fjädrar.
Vinden vänder och fara han vädrar.
Hans ögon fylls med rädsla och kroppen stelnar till.
Hans själ kallar på honom borta i fjärran och det är dit han vill.
Känslan säger stop, det finns en stor fara.
Men hans vilja trevar framåt, dit han vill vara.
Han flyger in i en dimma, där endast tystnad finns.
Ljuset strimlar sig igenom den tjocka dimman och han minns...
Han svävar in i paradiset bortom bergen, där fåglarna kvittrar och allt är grönt.
Där floderna brusar och solen värmer skönt.
Men oskyldig och kall ligger hans kropp nere på marken.
Beskådad av mannen som just ska dra bort honom från barken.
Stoppa honom full med onaturligt skit.
Och ställa honom i en tom svit.
Do not be afraid of dying...
Life kills you more painful then death...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar