Normal vs. Onormal

Om någon frågar dig, vem är du?
Vad svarar du då?
Dom vet redan ditt namn, dom vet hur gammal du är och var du bor...
Så vad svarar man då på frågan...?
Får jag frågan kan jag inte börja säga vem jag är, när jag knappt vet det själv.
Är jag normal eller är jag onormal?
Hur är man normal, vem är normal?
Man kan ju inte vara en vanlig person om man inte är normal... Eller kan man det?
Annars är ju inget vanligt...
Jag ser mig själv som ganska Onormal!
Jag är en alldeles vanlig onormal tjej i mina bästa år :P
Jag är inte som andra, ingen är väl som nån annan, men många försöker vara det...
Fattar inte varför.
Jag kanske vill vara smalare eller vigare eller nått sånt, men jag vill fortfarande inte vara nån annan...
Jag menar, alla fjortisar ser ju lika ut :O
Dom beter sig precis likadant...
Hur kul liv har man då?
Kan inte gå utanför dörren utan att sminka sig...
Patetiskt säger jag!
Jag sminkar mig, det är helt sant. 
Men ibland går det flera veckor mellan de att jag sminkar mig. 
Och det är kanske en gång av 30 som jag har på mig fondation... (vet inte ens hur det stavas x))
Jag sminkar mig runt ögonen för jag tycker det är snyggt, och förstorar ögonen, markerar dom!

Vidare, vem är jag...
Många skulle förklara mig som en flirtig person...
Det stör många, men jag är bara mig själv...
Att jag är flirtig på dansgolvet det vet jag. men det är väldigt mkt för att jag är så "kär" i det jag gör :)
Jag älskar verkligen att dansa, för jag känner många gånger att jag kan det. 
Så i själva verket så är jag bara lycklig :)
Är jag inte på dansen så är jag en helt annan person. 
Att kramas i en mysig Foxx är absolut inte samma sak som att gå och krama någon. 
Jag har dock inget emot att kramas, tvärt om ^^
Kramas är alltid lika mysigt :)
Men jag är oxå en väldigt kärleksfull person ^^

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar